torsdag 29 december 2011

Ordningsfrun och Röstrand


Mitt intresse för Lego och porslin har en sak (minst) gemensamt. Jag vill ha kompletta serier. Komplett är viktigt. Jag har skrivit om det tidigare, så jag ska inte tråka ut er med detaljerna igen.

Hursomhelst: Eftersom jag inser att jag har kompletta serie-syndromet, så måste jag tänka mig mycket noga för innan jag köper någon del av en serie. Det gäller speciellt Lego och porslin. På porslinsfronten så har jag alldeles för många serier på gång. Ett dussin, närmare bestämt. Mitt porslinssamlande har tagit ordentlig fart det här året. Jag har stiftat bekantskap med flera porslinsbloggare på nätet - mycket trevligt! Som bonus har jag dessutom lärt mig oerhört mycket om svensk formgivning som jag inte visste för ett år sedan.

Nåväl. Så vad är det då som samlas i mina gömmor?

Amanda: Min vardagsservis, formgiven av Christina Campbell. Jag ärvde några delar när jag flyttade hemifrån på 80-talet, och de senaste åren har jag kompletterat den via Tradera. Här saknar jag te- och kaffekoppar, tekanna samt några assietter i olika storlekar. Men det mesta i servisen är i hamn.

Filippa K: Jag har en av varje i Rörstrands serie te/kaffemuggar. Den serien är komplett (såvitt jag vet), bortsett från höstens två muggar som jag ännu inte hunnit köpa.

Manjana: En relativt ny serie matporslin där jag bara har två delar. Jag vet inte hur många som finns. Inte det jag samlar mest aktivt på, men delarna jag köpt hittills har varit mycket prisvärda.

Rasta: Är det en samling om man bara har en del? Jo, om man tänker köpa fler :) Jag har två likadana kaffemuggar i den här fina serien. Hoppas på fler.

Oliv (Koka-varianten): Okänd designer, men i vilket fall som helst en snygg serie med karotter, skålar och fat. Jag har åtta delar i dagsläget. Hur många fler som finns är höljt i dunkel. Måste uppdatera med en aktuell gruppbild.

Oliv (Scherzo-varianten): Även här okänd designer, men kanske Gunnar Nylund? Min oliv är alltså en variant av Scherzo, som finns i vitt, beige och lavendelblått. Den sistnämnda kan man se här på Porslinans fina blogg! Jag har sex delar, det finns tio. Två vet jag hur de ser ut, två är helt okända.

Mussla: En speciell serie, eftersom de två delarna jag har är rena prydnadsföremål. Jag gillar dem starkt, och hoppas hitta fler. Drömmen är att det ska finnas även i gult - det vore riktigt snyggt!

California: Nu börjar det bli svårt :) Den här fantastiska serien av C-H Stålhane (tror jag) finns i massor av olika former och färgkombinationer. Den röd-grå är egentligen inte en favorit, men det var den jag började samla på. Känns tidlös.

King: Jag inser att jag inte har någon bra gruppbild på mina King. Det betyder inte att jag tycker mindre om den. Jag är löjligt förtjust i mina King. Men jäsiken så dyra de blivit bara under senaste året...

Siesta: Nu börjar det dra ihop sig. Mina fyra delar (och två andra som jag känner till) är okända till årtal och formgivare. De är lika vackra ändå. Men jag är nyfiken på vem som ligger bakom dem. Tyvärr är det inte säkert att Rörstrand själva vet.

Flykt: Sist men inte minst. Snarare allra först. Fick jag bara välja en enda serie att samla på så blev det nog Flykt (i hård konkurrens med Siesta och King). Jag gillar allt med Flykt: struktur, former, färger... allt. Den är svår att peta ner från förstaplatsen.

Och så en joker i leken: Björn Wiinblads skapelser (alltså inte Rörstrand). Jag har en skål och en vas som han skapat, och funderar på fler. Men det gäller ju som sagt att begränsa sig.

Så vad är då 2011 års bästa inköp? Svårt, men om jag måste välja en så blir det den här:


Den fantastiska Siestavasen som jag köpte för några veckor sedan. Kan det bli tjusigare?

onsdag 21 december 2011

Vederbörligen inslagna julklappar

Julklappar, ja. Det här året har jag ju bestämt mig för att köpa julklappar till några personer som jag helt enkelt bara vill ge en klapp för att jag tror att de skulle uppskatta den. Ett bra exempel på det är några goda vänners barn. De gillar att spela Carcassone, och som inbiten spelnörd vill jag naturligtvis uppmuntra den yngre generationen att inte bara spela datorspel.

Carcassonne är ett spel som består av grundspel + ett flertal expansioner. Jag köpte 1 + 3, samt några extra uppsättningar meeples. Frågan var bara hur jag skulle slå in dem? Jag mailade därför barnens far och skrev följande:

Jag har köpt ett carcassonne med några expansioner till barnen. Det är huvudspelet + tre lådor. Jag har även två lösa uppsättningar meeplar som jag tänkt skicka med, i roliga färger. Ska jag:

a) Ge alla fyra paket + ett mindre paket med meeplarna till alla barn gemensamt?
b) Packa allt i den största lådan (det ryms gott) och ge det till barnen gemensamt?
c) Ge största lådan till dig och N (och smygöppna den för att lägga i meeplarna), och ge en expansion var till kidsen?
d) None of the above, utan _____ (diskutera på raden kring den aktuella frågeställningen utifrån kurslitteraturen, för 5 poäng).



Några timmar senare, trött och mör efter den tredje julkonserten på två dagar, och utan internet hemma, så läste jag följande INTJ-svar i min iPhones mailbox:

Som primär del av det konstruerade och intersubjektiva system där paketfördelningens meningsskapande ska tolkas in i upplever jag det som allt för utmanande utan bättre teoretisk grund uttala mig allt för säkert i saken. Mitt val baseras alltså på den tysta kunskap jag besitter och kan inte byggas upp teoretiskt och därmed frånskriver jag mig nu rätten att välja alternativ D eftersom kurslitteraturen inte är behjälplig. Jag frånsäger mig även eventuella krav på verifierbarhet och varnar för att detta är en tautologi.

Jag anser att kunskapen både om mig själv och mina systemmedlemmar är en gemensam produktion i vårt sociala utbyte och att de normer jag tror präglar systemet också därmed faktiskt präglar hela systemet. Jag tror att samspelet inom systemrelationer både bygger individuell och gemensam identitet samt att verklighetsbilder kontinuerligt skapas, förhandlas och återskapas just i samspelet inom systemet. Som centralfigur tror jag att jag här kan sätta mig inte bara i ledarposition utan som primär normgivare i hur paketkonstruktionen ska tolkas och därmed hur valet kommer att accepteras av restrerande systemdelar. Därmed bör jag själv kunna välja vilken lösningsmodell du bör applicera på din problematik. En verklighetsbild jag vill skapa i systemet är en av gemensamt ansvar, tillit och delaktighet och jag tror att det första eller andra alternativet i din lista till störst del bidrar till den bilden. Eftersom jag själv inte tror på en univsersell sanning utan sanningar som multipla skapande subjekt så faller sig bilden av ett flertal olika paket som i sina delar bidrar till en komplex men inte nödvändigtvis komplett helhet riktat till alla barn som det personligen mest lockande alternativet.

Jag vill dock reservera mig för att jag bara är en individ och att ett individuellt eller ömsesidigt utforskande av systemet som helhet kan ge en större och djupare förståelse vad vi befinner oss men jag tror ändå att du och jag här kan skapa en överrenskommelse att detta som är sant för mig kan vara en god nog grund för att representera hela systemets vilja vad det gäller denna fråga.

Alltså: A



Och helt plötsligt blev kvällen ljus, internetbristen bleknade bort, de värkande fötterna märkes inte längre, julfriden infann sig och änglarna sjöng i fjärran.



fredag 9 december 2011

Fredagsnöje: gissa CSN-räntan!


Vad kan passa bättre en snöstormig fredag i december än att spekulera CSN-räntan inför 2012? Den brukar tillkännages nån gång runt den 15 december, så om jag vill glänsa med mina spekulationer måste jag skynda mig :)

Jag har frågat Google om hjälp att titta på tidigare års ränta. Såhär ser den ut:

2011: 1,9%
2010: 2,4%
2009: 2,5%
2008: 2,1%
2007: 2,1%
2006: 2,3 %
2005: 2,8%

Studiemedelsräntan baseras på ett snitt av statens upplåningsränta de senaste tre åren (statsobligationer, I guess) samt basbeloppet, som i sin tur grundas på inflation/ konsumentprisindex. Räntan för 2012 baseras alltså på 2009-2011 års räntor. Sverige har under 2010 och 2011 varit ett av de länder i världen som betalar lägst ränta på sin statliga upplåning. Det finns alltså all anledning att tro redan på förhand att räntan kan bli ännu lägre än 1,9 nästa år.

Statliga myndigheter har ofta bra information på sin hemsida om man letar ordentligt. Jag plöjde igenom några dokument och hittade det här på regeringens hemsida:

s 40-41: De makroekonomiska förutsättningar som påverkar utgifterna för studiemedelsräntor är nivån på upplåningsräntan i Riksgäldskontoret och prisbasbeloppet. Förändringar av upplåningsränta och prisbasbelopp jämfört med antaganden i budgetpropositionen för 2011 ger den sammantagna effekten att utgifterna bedöms minska med 687 miljoner kronor 2012. Den främsta anledningen till att utgifterna beräknas minska är att upplåningsräntan bedöms bli lägre jämfört med räntan för 2011 så som den beräknades i budgetpropositionen för 2011. Detsamma gäller för den beräknade räntan 2013 och 2014.

Byråkratiskt språk, men jag tolkar det som att vi kan se fram emot ytterligare sänkningar.

Min gissning blir härmed att vi får en ränta på 1,8% under 2012. Jag har gärna fel, om det skulle vara så att den blir ännu lägre. Om några dagar får vi veta om jag har rätt.


tisdag 6 december 2011

ordningsfruns i-landsproblem


Julklappar. Jag behöver bara läsa mina vänners statusuppdateringar på Facebook för att förstå att många verkligen sliter hårt för att hinna och orka köpa alla julklappar som måste köpas.

Själv kommer jag från en släkt som till största delen rationaliserat bort det här med julklappar vuxna emellan. Det är i grund och botten ganska skönt. Jag köper sällan mer än 3-4 julklappar varje jul. Syskonbarnen, en till mamma och en till pappa. Det klarar man av utan alltför mycket julstress.

Mitt i-landsproblem är att jag faktiskt gillar att köpa presenter. Jag gillar dessutom väldigt mycket att slå in presenter. Presentinslagning kan faktiskt sägas vara det enda pyssel som jag ägnar mig åt. Men allra roligast är att fundera över vad man vill ge bort till någon, och sedan vara glad flera gånger om: när man köper presenten, slår in den, och ger bort den.

Kan man inte få ge bort julklappar till (synbart) slumpmässigt utvalda personer, utan att de känner kravet att ge något tillbaka? Jag har t ex en del porslin som jag skulle vilja ge till porslinsbloggare som jag följer. Jag har spel och Lego som jag skulle vilja ge till vänner och deras barn. Kan man få ge bort saker utan att andra känner sig tvingade att ge något tillbaka?


lördag 3 december 2011

En siesta att tråna efter


Titta vad jag hittade när jag bildgooglade på Rörstrands Siesta! Gaah! Måste ha! Men det är en bild från en gammal webauktion (avslutad för länge sedan), dessutom dansk. Kan bli riktigt svårt att hitta den.

Men nu vet jag att den finns. Jag ska försöka drömma om den inatt. Kan inte vara så svårt.