torsdag 19 februari 2009

Rankinglistor

Nu ska jag ge mig på något svårt. Jag ska försöka skriva om ett ämne som antagligen låter (och kanske är) fjortisaktigt, men ändå känns intressant och relevant. "Inre rankinglistor" kanske ämnet skulle kunna heta? 

Fundera över vilka fem personer du ser som dina närmaste vänner. Vad närmast innebär får du bestämma själv. (Vi lever ju i ett postmodernt samhälle). Det kan handla om allt ifrån vem du oftast umgås med till vem du känner dig närmast rent känslomässigt. Gå sedan vidare och vidga listan till tio personer. Vill du gå ett steg till och ringa in tjugo personer så har jag inga invändningar mot det. 

Den här inre listan du gjort handlar inte om social status eller externt mätbara faktorer. Den handlar bara om hur du själv rankar dina vänner och bekanta, vilket inte alls är något konstigt i sig. Vi står vissa människor närmare än andra. 

Men naturligtvis finns det en intressant tvist på ämnet. Fundera nu över hur dina tio närmaste vänner skulle placera dig på sina inre rankinglistor. Tror du att ni hamnar på ungefär samma placeringar?

Ja, jag erkänner direkt - det här är en av mina livsångestar som följt mig sedan jag var en mobbad 11-åring med tandställning. Kanske är det vi som haft det tufft som barn som funderar över sådana här saker? Det vore rätt logiskt. Anyway, idag känner jag att jag har kommit så pass långt att jag kan fundera över ämnet utan att det ger mig alltför stora portioner ångest. När jag tänker på det nu är jag mest nyfiken och fundersam. 

Rankar jag och mina vänner varandra på samma sätt? Om inte, spelar det då någon roll i praktiken? 

Något att fundera över.  

måndag 2 februari 2009

Varning för nörderi!

I slutet av november förra året åkte jag och maken på en biltur till de mellersta delarna av landet. Under den resan introducerade några goda vänner oss för strategispelet Carcassonne. Jag bedömer att knark hade varit mindre vanebildande. Å andra sidan är Carcassonne mycket bra för den mentala hälsan, så jag ska inte klaga. 

Innan jullovet köpte vi C:s grundsats samt två expansioner, Inns&Cathedrals samt Traders&Builders. Sedan dess har även King&Scout, Games Quarterlys expansion (som inte går att köpa här i Sverige, men Ebay är min vän) samt the River tillkommit. Idag har jag blivit ägare till ytterligare två expansioner: Abbey&Mayor samt River 2. 

Jamen, vad ska jag säga? Det är ju så djuuuriskt roligt! Och möjligheterna att lägga till/ta bort olika element ur spelet varje omgång gör att ingen blir den andra lik. Jag tror för övrigt att staden som gav 78 poäng (26x3) är den mest poänggivande stad jag varit med om under en spelomgång. 

Ett otroligt roligt spel och goda vänner att spela med - vad kan man då önska mera? Möjligen den senaste expansionen Cult&Siege.. hmm....