Oh.. oliv!

Bloggandet har inte riktigt hunnits med under den här intensiva arbetsveckan. Det betyder dock inte att jag helt har saknat fynd. Den viktigaste är såklart den här fina grytan i Oliv-serien:

Den är 11 cm hög utan locket, och 19 cm i diameter. Jag har sett den på bild tidigare (en japansk auktionssajt), så jag visste att den skulle finnas. Mycket riktigt. Fick den till ett schysst pris. En annan olivdel (mindre skål) gav jag upp på i budgivningen för några dagar sedan när den passerade min gräns. Jaja. Vad är väl en bal på slottet och allt sånt? Här är en bild på Oliv #5 tillsammans med sin storebror, Oliv #6.

Jag börjar ha en hel del nya delar i Oliv. Ska försöka samla dem alla på en gruppbild nu i helgen. Det är faktiskt lite lustigt - jag hittar ofta flera delar av en serie under en begränsad period. Sen kan det ta länge innan nån dyker upp. De kommer i stim!

Dagen efter

Idag är det verkligen dagen efter. Min kör fyllde 40 år, vilket firades med galakonsert och stor fest. (Bilden är från genrepet, då vi inte klätt om). Jag har varit festgeneral och planerat för detta i snart ett år. Det har på många sätt varit som att planera ett stort bröllop. Hårt jobb med att hitta adresser till alla, och många listor och mail för att få ihop alla detaljer.

Jag har självklart inte fixat allt själv. Många duktiga människor har dragit stora delar av lasset. Det är ändå oundvikligt att det pirrar i magen inför ett så stort evenemang. Kommer allt att klaffa? Nu blev det en fantastiskt fin konsert, och jag tror också att festen blev riktigt lyckad.

Idag har jag ägnat mig åt att klappa katter och se repriser av oviktiga program på TV. Precis lagom, såhär dagen efter.

Hur svårt kan det vara?

Jag blir så trött. Idag står det i Expressen/GT om ännu en arvstvist där sambo och andra släktingar är oense om arvet efter en känd person. I det här fallet Lasse Brandeby, men det har funnits fler. Stieg Larsson, anyone?

Hur svårt kan det vara att förstå elementär juridik?

1. En person som är vid sina sinnens fulla bruk har rätt att ge bort saker till vem hen vill. Man kan alltså t ex skriva över halva huset på sin sambo. Du disponerar fritt över dina tillgångar.Barnen har inget att säga till om.

2. När en person som är sambo avlider så har den efterlevande parten ingen arvsrätt. (Vissa undantag dock för bostad som införskaffats gemensamt). Det är bröstarvingarna som ärver. Punkt slut. Sambon har inget att säga till om.

Vill man undvika trassel så kan man gifta sig. Alternativt - om man är rik och allergisk mot att gifta sig - skaffa en bra advokat och skriva inbördes testamenten och allt sånt. Det räcker inte ända fram, men en bit.

Så.... hur svårt kan det vara?

Merhaba!

Ursäkta frånvaron. Som kanske framgått av förra inlägget har jag varit utomlands. Mamma har fyllt 65, och ville fira det med att bjuda barn och barnbarn till Turkiet. Förra veckan bar det iväg. Här är några bilder.

 Poolområdet där mycket av tiden tillbringades:

Utsikt från min balkong:

Man kan köpa mycket i Turkiet, bl a inhemska varor som kan misstänkas vara plagiat.

Brorsdotter vid havet: 

Brorsonen värmer sig vid poolen: 

Bild från utflykt till gamla Side. Rätt imponerande ruiner!

Som lök på laxen var solnedgångarna inte att leka med. 

Flight mode

Det började dåligt. När jag kom ombord kunde jag konstatera att fyra av sju platser som tilldelats vårt sällskap befann sig på raden längst bak, utan möjlighet att fälla ner stolsryggen under de fem timmar som flighten skulle pågå. Men okej, okej. Jag tog en av de fyra, på en egen rad, så att barnen fick sitta med föräldrar och farföräldrar. 

Jag hann nästan få upp hoppet om att de två platserna innanför mig skulle stå tomma, när de två absolut sista som boardade flighten kom och satte sig bredvid mig. Men okej, okej. 

Jag tog upp några saker - en bok, mobilen, vattenflaskan, nackkudden - ur väskan innan jag la upp den på hyllan. Sakerna la jag i stolsfickan framför mig. Då böjer sig damen bredvid mig fram och frågar: "Har du stängt av den där helt?" och pekar på mobilen. Det hade jag faktiskt gjort, så med gott samvete kunde jag säga ja, samtidigt som jag tyst konstaterade att den här damen verkade tillhöra de som tror att en liten mobiltelefon kan sänka elektroniken på ett helt flygplan. 

Men ack, jag hade fel. "Jamen, så bra", säger damen. "Du förstår, jag är elallergiker och jag börjar må så dåligt om det är elektronik igång nära mig under flera timmar". 

Det var då jag visste det skulle bli en lååååååång flight. 

Lidabruk Joker

Eftersom jag är svårt drabbad av kompletta-serier-syndromet, så brukar jag försöka att undvika inköp av enstaka porslinsdelar. Men förra veckan kunde jag faktiskt inte motstå frestelsen. Det här fina uppläggningsfatet har nu hittat hem till mig:

Fatet är 21,5 x 28x5. Alldeles lagom stort. Här syns stämpeln på undersidan. Det är en glasyrskada (från tillverkningen, gissar jag) just där, men det är inget som stör till vardags.

Jag tog ännu en bild på fatet ur en annan vinkel. Den här återger färgerna på ett bra sätt.

Fatet har redan fått en plats som frukt- och grönsaksfat på mitt matbord. Jättefint!

King tallrikar!

Nästa samling att utökas är alltså King-porslinet. Jag fick tag på tre assietter/tallrikar häromveckan. Tallrikarna är inte riktigt runda, snarare kvadratiska med runda kanter, ca 22 cm i diameter. Gillar dem mycket! Såhär ser de ut:

Det som förvånade mig storligen var att assietterna hade olika stämplar på undersidan. De är inte heller numrerade. Jag vet att det finns bloggläsare därute som är mycket mer kunniga än jag, och jag tar tacksamt emot all hjälp. Såhär ser stämplarna ut:

Två har den (vad jag tror) nyare stämpeln, en den äldre. Vilket år bytte Rörstrand stämpel? Finns det något annat man kan utläsa härifrån? För tallrikarna i sig är som sagt likadana, förutom nivån av slitage. Jag är nyfiken!

Kairo #4

Jag hann nästan bli lite orolig, men idag kom den äntligen: min senaste del av Kairo! Den här gången ett Traderafynd. Eller fynd och fynd... min är den i alla fall! Så här ser den ut:

Skålen är 10 cm hög på högsta stället, och 16 cm i diameter på bredaste stället.
Och här är en bild med de andra två delarna som jag har sedan tidigare:

Här finns bilder av alla delarna, om ni vill se mer av dem.

Kairo #7

Nej, jag har inte sju delar av Kairo redan nu. Men del nummer sju bor numera hemma hos mig. Hurra! Jag är oerhört förtjust i den här serien.

Såhär ser vasen ut, ur två olika vinklar:

Här är en bild av sjuan tillsammans med sitt syskon, nummer fem:

Jag har bilder på mina vaser, samt några bilder på andra delar i Kairo, i mitt Flickr-album om någon vill kika. Och har någon en Kairo till salu - hör av er!

Geek alert!

Om några dagar fyller er ordningsfru år. Egentligen tycker jag inte att det är en så stor sak. Det enda jag gjort under året är att jag lyckats undvika att dö. Man kan däremot tycka att min mammas prestation för många år sedan är värt att uppmärksammas årligen.

Nåja. Det lutar mot att det blir en extra spelkväll på min födelsedag. Det är självklart så att jag får välja spel då. (Visst?). Jag velar lite mellan några olika alternativ. Just nu är jag mest sugen på ett parti Agricola med enbart kort från WM-deck. Vad sägs om de här godingarna? Först tre yrken:

Och så de här tre roliga Minor improvments:

Jomen... visst ser det kul ut? :)

Mera King

Jomenvisst! Ordningsfrun proudly presents: ännu en del King-porslin! Fatet är märkt #19 och mäter 30x18 cm exklusive handtagen. Ser ut såhär:

Jag hade sedan tidigare både storebror och lillebror i samma serie, 18 och 20. Såhär fina blir alla tre tillsammans!

King är absolut en av mina favoritserier. Tyvärr har det blivit populärt, så delarna är dyra. Jag köper nån här och där när tillfälle ges och ekonomin tillåter.

Sommarfynd, del 2

Jag vet inte riktigt om man kan kalla det för ett fynd. Det var i alla fall med ett stort leende inombords som jag köpte den här på Ittalas outlet förra veckan:

Nu är min samling med Filippa K-muggar komplett igen! Hurra! Vill ni se alla muggarna så går det utmärkt här.

Sommarfynd, del 1

Trots tappra loppisbesök under sommaren så har de saker jag är mest entusiastisk över inhandlats via nätet. Det allra största glädjeämnet är den här grytan:

Det är ännu en del i en av mina favoritserier: Oliv från Rörstrand. För att undvika förvirring så har jag två olivserier: en som är en variant av Scherzo, och en som har samma design som Koka. Detta är alltså Koka-varianten.

Grytan är 16 cm i diameter vid toppen, 20 vid botten. Den är 15 cm hög utan lock. Den har nummer 6 i botten. Här kan man se den med Olivs kaffekanna, vilket kanske ger en uppfattning om hur stor den är:

Jag hoppas att nån gång hitta fler delar. Jag vet att det finns ännu en gryta samt några uppläggningsfat som jag inte har. Tyvärr kommer de sällan ut på marknaden. Den här gången hade jag tur - jag fick den till ett förmånligt utropspris på Tradera. Mer av den varan!

Vill ni se fler delar i serien så går det utmärkt att göra här.

Loppisfynd

Jojjomensan. Här kommer ännu ett livstecken från eder ordningsfru. Jag har nyss kommit hem igen efter några dagars semester i Flen och Eskilstuna. En av aktiviteterna på programmet var att besöka två loppisar. Det var snålt med fynd, men en sak köpte jag med mig: ett glas från Johannisfors, eller heter det Johansfors?

Jag har nu också lärt mig - den hårda vägen - att det är otroligt svårt att fota glas. Om jag använder blixt så bildas prismor som gör glaset dubbelt. Om jag inte använder blixt så blir fotot gult. Men jag är inte (alltid) den som vill dölja mina misslyckanden. Här är två försök att fota glaset:

Glaset är 20,2 cm högt. Det har också delar av en etikett på foten, vilket är den enda anledningen till att jag tror mig veta vad det är.

Det sista fotot är nog också det som återger färgen bäst. Och strimlan vid etiketten är en bubbla i glaset, inte en spricka. Jag gav 20 kr för glaset. Helt okej, tror jag. Om någon av er vet mer om glaset så upplys mig gärna!

Rörstrands Kairo!

Äntligen har jag något roligt att blogga om :) Jag har blivit lycklig ägare av en vas i serien "Kairo". Den tillverkades av Rörstrand under 50- och 60-talet under namnet Lidabruk. (Lidabruk användes som eget varumärke för produkter som Rörstrand tillverkade speciellt för EPA). Såhär ser den fina vasen ut:

Här är också en bild av stämpeln på undersidan. Där kan man också se siffran fem som är präglad i botten.

Jag gillar verkligen den här serien, men har av många skäl aldrig lyckats köpa någon av delarna tidigare, så jag är verkligen jätteglad över den här! Om ni vill se fler exempel på hur de andra delarna av Kairo kan se ut så kan jag rekommendera den här länken:
http://50-talskeramik.blogspot.se/2009/08/kairo.html