Prosopagnosi

Ansiktsblindhet. Prosopagnosi. Äntligen har jag tagit mig i kragen och läst på lite mer om vad det faktiskt innebär, och vilka grader det finns av ansiktsblindhet. Det var ganska nyligt som jag förstod att min oförmåg att identifiera vissa människor faktiskt kunde ha en konkret orsak.

Jag har alltid tyckt mycket om att se TV-serier, men inte filmer. Orsak? Jag har bara blivit frustrerad över att jag inte känner igen, eller blandar ihop, personerna i filmen. I en TV-serie får man tid att memorera utseendet på skådisarna. Den tiden finns inte i filmer.

Jag har också utvecklat diverse knep för att slippa fråga personer som kommer fram och pratar med mig vem de egentligen är. Det händer nämligen då och då, inte minst i mitt jobb. Jag har ju märkt tydligt genom åren att människor blir förolämpade när man inte känner igen dem fast man ju borde göra det. Men jag klarar inte av det! Jag blir otroligt frustrerad över att jag, som vill ha koll på allt och alla, inte kan placera människor i sitt sammanhang, och inte alltid komma ihåg om jag träffat dem tidigare.

Ibland har jag chansat, tagit det säkra före det osäkra, och presenterat mig. Då och då brukar personen jag presenterar mig för se lite förnärmad ut och säga att vi har träffats tidigare. Jo, det har vi nog. Men jag minns inte det. Eller rättare sagt: om de berättar när och var så minns jag ju händelsen. Men personerna i minnesbilden är väldigt suddiga i konturerna.

Jag har också svårt att komma ihåg saker som t ex hur en tavla ser ut eller hur kassören på Statoil (som jag träffade för några timmar sedan) såg ut. Kanske är det också så att det är den här oförmågan som gör att jag är usel på att rita trots att jag är släkt i rakt nedstigande led med en som verkligen var konstnär?

På ett sätt gör det det ingen skillnad om jag kan sätta namnet "lindrig ansiktsblindhet" på min oförmåga. Det gör det inte lättare. Men på nåt sätt hjälper det ändå. Det gör att jag inte längre behöver fundera över om det är arrogans eller dumhet som gör att jag inte klarar av att känna igen alla människor i min omgivning.

Nästa gång det händer ska jag säga "Ursäkta, jag har lindrig prosopagnosi" när jag inte klarar av att identifiera en person. Inte bara sitta och skämmas.