Fundera över vilka fem personer du ser som dina närmaste vänner. Vad närmast innebär får du bestämma själv. (Vi lever ju i ett postmodernt samhälle). Det kan handla om allt ifrån vem du oftast umgås med till vem du känner dig närmast rent känslomässigt. Gå sedan vidare och vidga listan till tio personer. Vill du gå ett steg till och ringa in tjugo personer så har jag inga invändningar mot det.
Den här inre listan du gjort handlar inte om social status eller externt mätbara faktorer. Den handlar bara om hur du själv rankar dina vänner och bekanta, vilket inte alls är något konstigt i sig. Vi står vissa människor närmare än andra.
Men naturligtvis finns det en intressant tvist på ämnet. Fundera nu över hur dina tio närmaste vänner skulle placera dig på sina inre rankinglistor. Tror du att ni hamnar på ungefär samma placeringar?
Ja, jag erkänner direkt - det här är en av mina livsångestar som följt mig sedan jag var en mobbad 11-åring med tandställning. Kanske är det vi som haft det tufft som barn som funderar över sådana här saker? Det vore rätt logiskt. Anyway, idag känner jag att jag har kommit så pass långt att jag kan fundera över ämnet utan att det ger mig alltför stora portioner ångest. När jag tänker på det nu är jag mest nyfiken och fundersam.
Rankar jag och mina vänner varandra på samma sätt? Om inte, spelar det då någon roll i praktiken?
Något att fundera över.
10 kommentarer:
Här trodde jag vi skulle få läsa några saftiga listor. Men icke! Nåja, jag gör som jag vill och säger som det är: om jag mot förmodan skulle göra en sådan lista så kvalar du in på den.
Du finns på min lista med, kära Phru.
Intressant det där, och lite läskigt. Jag har nog oftast känt att jag har folk högre upp på min "lista" än de har mig på sina. Jag tror det beror dels på mig som person, dels på att jag flyttat runt såpass mycket att jag oftast är sent tillkommen i folks bekantskapskretsar så att de högre platserna redan är upptagna, så att säga.
Är man singel utan barn är man förmodligen heller inte allra längst upp på någons lista.
alex&ebola:
Borde jag postat en lista, menar ni? Ujj... Nåja. Jag kan utan omsvep avslöja att ni båda hamnar rätt högt på min lista.
Bek:
Det där med att vara sent tillkommen i bekantskapskretsar behöver inte alltid innebära att man hamnar längre ner på någons lista. Men jag förstår hur du menar.
Om jag hade gjort en inre lista för 10 år sedan så hade det varit helt andra namn på topp-10 än idag. Livet förändras ju.
Sen tänker jag mig nog inte heller att det går att exakt placera människor. Vem är sjua och vem är åtta? Det går ju inte. Men alla har nog en känsla för ungefär hur det ligger till, åtminstone på den egna listan.
Det är nog hälsosammast att inte lägga ut några listor :)
Jag har så många olika kategorier.
Utökad-familj-vänner, släktvänner, delade-intressen-vänner, gamla-fast-rotade-fast-vi-inte-ses-så-ofta-vänner, jobbvänner...
Nej, de är inte bara bekanta eller kontakter, de är vänner, men det går inte att ha alla lika nära samtidigt.
Jag har delat rätt tunga och svåra saker med de flesta jag räknar som vänner.
Sen är det ju det här med var jag hamnar på deras listor.
Jag är nog av samma typ som Ordningsfrun och antar att jag ligger längre ner. Det har väl med självbilden att göra.
Usch, det där är läskigt. Jag försöker undvika att tänka på andras eventuella listor. Själv vet jag inte om jag har någon lista. Mina vänner omger mig mer som ett... tja, bollhav, kanske?
ebola:
Det stämmer nog att vi har olika listor. Det gör det ju inte enklare att filosofera över... :)
Jag undrar om det egentligen finns någon som tror sig ligga högre upp på andra människors listor än vad de egentligen gör? Jag anar att de flesta av oss undervärderar vår egen betydelse för människor runtomkring oss. Eller vad tror du?
Rutan:
Jag brukar inte heller tänka mig några medvetna listor till vardags. Det här är bara en gammal ångest som ligger och pyr, och då och då dyker upp till ytan. Jag funderade mycket över det när vi gifte oss. (Inte du och jag, dårå) och skulle försöka konstruera gästlistan...
Jag är rädd att jag funkar som Groucho Marx. De människor som har mig högt på listan kan inte ha så värst bra smak och omdöme så varför skulle jag vilja umgås med dem?!
Men ååååh! Jag hade ju en ångestfri dag, baby. Nu måste jag ha det här i huvudet. Inga kakor för dig imorgon!
Groucho: Du ligger fint i mitt bollhav.
Fru: Snacka inte om gästlistor! Gissa vem som fyller jämnt i år!!! *ångest*
Skicka en kommentar